Vi har mycket på gång och jag känner ofta att dygnet gott kunde ha ett par till timmar att ta av för att hinna med allt. Jag fungerar visserligen nästan bäst under lite stress och press men när en trotsande treåring och en förvisso lätthanterlig ettåring ska hänga med i rutinerna som behövs när vardagen ska fungera under stress och press så kan det ju ibland framkalla moderns mindre glada sida, om vi säger så.
Men då är det ju tur att jag har ett enkelt knep som faktiskt oftast funkar. Träningskläder. Jag känner att jag liksom får en bra utgångspunkt redan från morgonen för att känna mig spänstig, pigg, rörlig och positiv, utifrån in. Betydligt bättre än att gå omkring med spända jeans som man blir sur av att ens böja sig ner med, eller hängiga collegebyxor som gör sitt allt för att dra en ner till bottnen på soffan. Säg det som blir sämre av att man gör det i träningskläder! Ne just de - finns inget.
På senaste tiden har mitt mammasamvete tagit sig en hel del törnar när jag för det första känner att jag inte ens umgås så mycket med barnen då de ofta är fyra ganska långa dagar på dagis per vecka, och när jag väl är med dem så känns det som att det är mest tillsägelser och sura miner de (oftare den äldre som kan provocera så in i helvete) får bevittna. Huh. Nå, två veckor heltid praktik till nu, sen får vi lugna ner oss lite med några månader av lite mindre jobb och förhoppningsvis bättre tålamod hos både stora och små.
Bilder av en lika svettig men inte lika stressad moder i augusti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar