Vet ni vad? Ikväll kommer jag byta telefon.
Inte till den nyaste Samsung modellen utan till en betydligt äldre. Rättare sagt en jag hade runt 2009, utan touchscreen och internet.
Man ser folk överallt med näsan i telefonen, och även jag kunde verkligen skära ner på tiden då jag stirrar i rutan o slöscrollar på instagram eller facebook.
Det känns så onödigt när man tänker efter.
Det känns så onödigt när man tänker efter.
Även om jag försöker att använda telefonen så lite som möjligt när Oliver är vaken så blir det ju att man automatiskt tar fram den för att hinna ta ett kort när han gör nåt gulligt, eller när den plingar till av nån chatt, eller så fort han har tålamod att leka själv en stund.
Så nu sätter jag stop. Åtminståne för en vecka för att själv kanske få upp ögonen för hur ofta man kollar telefonen utan att man ens själv knappt märker det. Man behöver inte ha den nära till hands jämt, framme på kaffebordet när man fikar med vänner eller i högsta hugg när barnet gör nåt gulligt.
Det räcker med att man själv är närvarande.
Det räcker med att man själv är närvarande.
Jag kommer inte ha nåt internetförbud för det tycker jag inte att jag behöver. Jag har sällan ens på datorn när Oliver är vaken och när han sover tycker jag gott att jag kan fördriva tiden med att blogga, läsa bloggar eller scrolla på facebook om jag vill det. Men ja, ifall jag inte svarar lika snabbt som vanligt på fb chatten eller whatsap i veckan som kommer så vet ni vad det är frågan om, och då får man ta till det gamla hederliga telefonsamtalet eller skicka ett sms om man har nåt brådskande ärende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar