Jag är mitt i nån sorts överkänslig hormonell preggofas just nu, vilket gör att jag gråter för minsta lilla, varesig det är orsakat av fysisk smärta, psykisk hopplöshetskänsla eller gulliga hundvalpar på youtube. Jag har världens humörsvängningar som snurrar fortare än Kling och Klang på tivoli (vi har möjligtvis sett för mycket på Pippi denna vecka) och känner knappt igen mig själv vissa dagar. Skönt att veta att det är övergående iallafall, skulle jag vara såhär i normalt tillstånd tror jag nog ingen skulle orka bo eller umgås med mig.
Både Oliver och jag har varit förkylda mer eller mindre hela veckan, så vi har till största delen varit hemma och jag har varken tränat (förutom preggosim i tisdags vilket fick förkylningen att bryta ut ordentligt..) eller varit på just några andra ärenden utanför huset, vilket ju kan få typ vem som helst att klättra på väggarna.
Nu går vi dock med långa kliv på bättringsvägen (och knackar i träd längs vägen) och idag blev det en fömiddag i villa Eken med våra mamas and kiddos!
Sen har jag dessutom varit på middag (ok ska int låtsas va så fancy.. McD stod för maten) med Emmi, Jessi och Katja vilket blev ett perfekt avslut på en riktigt bra fredag (utan tårar!! Bedrift!)!
Tänkt så mycket lite socialt umgänge kan påverka humöret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar