Det är jobbigt

Efter fyra jobbdagar (6 om vi räknar med vanliga jobbet också) ska det bli oerhört skönt att vara ledig imorgon! Eller regelrätt jobb är det ju inte direkt, men den riktigt rätta termen minns jag inte, inlärning i arbete typ. Men jobbigt är det - fast ändå inte bara dåligt.

Det är jobbigt att vara ifrån barnen så mycket, jag skulle ju utanför studierna absolut inte kunna tänka mig att jobba 100% ännu på flera år. 

Jobbigt är det att lämna två barn som skriker och klamrar sig fast när jag ska lämna dem på dagis. Jobbigt att gå ut med tårar i ögonen och gråta en skvätt i bilen innan jag åker iväg och försöker att inte tänka på det.

Jobbigt att känna sig lite bortkommen på en ny arbetsplats med massa info att ta in och nya arbetsrutiner och sätt att lära sig, men samtidigt också väldigt lärorikt och roligt att få vara med på undersökningar och provtagningar man aldrig förr sett och lära sig andra arbetssätt än man är van vid.

Men jag är förvånad över hur enkelt våra två tidiga mornar har gått här hemma, före jag hamnat att lämna dem skrikande och gråtande i nån annans famn. Jag har stigit upp 5, barnen halv 6 och vi har varit på dagis halv 7. En fördel med morgonpigga barn är ju att de är just morgonpigga när det krävs tidig väckning.

Jag är glad över att de ändå har anpassat sig och verkar trivas bra på dagis, om man bortser från dendär första halvtimmen. Oliver vill visserligen inte berätta vad de gjort på dagarna, men enligt pedagogerna har det gått bra! Noel har jag fått uppdateringar om ibland och han kan gråta en skvätt emellanåt men är lätt att blanda bort och verkar för det mesta ha roligt, äter riktigt bra och har sovit 2h per dag, jag som var orolig för hur de ens skulle få honom att sova!

Jag kommer för var dag mer och mer in i rutinerna på avdelningen jag praktiserar på och får som sagt lära mig mycket! Jättetrevlig personal och jag förstår verkligen att min vän Fia trivs att jobba där när hon inte är vårdledig.

Nu ska jag passa på att bara ligga och slötitta nån serie innan jag kryper i säng. Imorgon blir det äntligen lite kompislek och kaffe tror jag bestämt!

Och vetni, nu har Noel börjat gå!